Igår natt möttes de båda vicepresidentkandidaterna Joe Biden och Paul Ryan i en debatt som kändes oerhört viktig, inte minst efter Obamas prestation i förra veckan. Personligen så tycker jag att Biden skötte sig enormt bra, visserligen hade han i stunder ett litet för stort leende under viktiga debatter – men levererade knivskarpa svar och utstrålade en stor självsäkerhet.
Det är något annat med att följa det amerikanska valet än det svenska som exempel – det känns genuint spännande och debattörerna är ofta så slipade och skickliga att man hela tiden sitter fäst vid vad de säger. Därmed inte på något sätt sagt att jag föredrar det amerikanska sättet framför det svenska utanför dessa debatter – överlag får man i mångt och mycket känslan av ”Illusion of choice”.
En annan sak med dessa debatter är också de dräpande kommentarer som ofta flikas in olika snyggt, igår tycker jag bland annat att Bidens ”Romney changes his mind so often that i could be wrong” kändes perfekt inflikat. Ryan inflikade också med en kommentar rörande att Biden ibland pratar först och tänker sedan (med koppling till att Biden är halvkänd för sina grodor) som lockade till en hel del skratt i publiken.
Men man har också perioder i debatten som präglas av mera känslor än dessa hånleenden för TV-kameran, under debatten om Afghanistan och Medicare kunde man tydligt se på båda kandidaterna att känslorna bubblade och moderatorn fick vid flera tillfällen lov att försöka dämpa de båda debattörerna. Det är just sådant här som svenska politiker borde ta till sig mera också tycker jag, att våga visa känslor och tydligt visa vad de tror på och slåss för. Idag känns det väldigt mycket som att det ibland blir ett samtal mellan 8 lobotomipatienter i partiledardebatter.
På tisdag möter Obama Romney igen, skall bli en riktigt intressant debatt och jag hoppas verkligen nu att Obama gör bättre ifrån sig. Jag tror också att det kan ha vart en taktik från team Obama att köra en svag förstadebatt för att sedan nu göra en riktig comeback. För den Obama vi såg i förra veckan var en Obama inte jag sett tidigare i alla fall.