Hej på er!
Hoppas ni alla har haft en lång och trevlig jul med massa mat och kanske en del julklappar också. Själv har jag spenderat den hem-hemma med familjen, massa god mat och fina julklappar, bland annat en kaffebryggare som flitigt redant har invigts flera gånger haha.
Jag är kanske lite tvetydlig emellanåt i bloggen kring vad mina politiska åsikter egentligen är. Det finns ju en relativt enkel förklaring till detta, samhället skiftar, de partier som sitter i riksdagen och ledarna är till stor del en enda stor röra. En röra som har tappat sina grundläggande ideologier och frågor. Jag ser min politiska ståndpunkt som såväl vänster som höger i vissa fall, vänster och höger är endast en uppdelning av huvudfrågor och ideologier. I ett flexiblet samhälle som detta så tycker jag att det inte har samma relevans som det kanske en gång hade. Vart står t.ex. miljöpartiet egentligen? De har tagit vänstersidan då den överrensstämmer rätt bra med flera av deras frågor, men de skulle i teorin lika gärna kunna vara en del av alliansen.
Med det överstökat så kan jag fortsätta med mina egna åsikter.
Handel och ekonomi
Till att börja med kan jag bara se med sorg på att vårt samhälle mer och mer går mot en delning mellan de rika och de fattiga. Har vi inte genom historien vart där så många gånger och insett att det i det långa loppet aldrig har fungerat? Eller att en av klasserna åtminstone inte har haft det speciellt bra. Vi står i ett svårt ekonomiskt läge just nu, hela världen gör det. Ledare och företag har börjat inse att alla investeringar i Kina som ett exempel, även det har sina baksidor. Kina växer sig allt starkare och expanderar som aldrig tidigare, lägg till det en diktatur som inte tar någon som helst hänsyn till resten av världen. Ett bra exempel är bara klimatmötet före julen.
Jag anser att en god handel länder emellan är essentiellt viktigt för att bibehålla ett välstånd och fungerande ekonomi, men vi behöver också en inre marknad och självbesörjning. Vi kan inte sälja ut oss helt till en stormakt på andra sidan jorden och stå lottlösa om något skulle inträffa. Jag kan ta ett litet exempel, Volvo säljs till Kina och ligger nu i Geelys händer. Lägger de plötsligt ned Volvo kommer vi att lida stora förluster inom landet. Vi måste se till att främja marknaden ytterligare för att bibehålla aktörer inom landet och inte bara förlita oss på att vår ekonomi ska fungera genom utomlandsproduktion.
Mellanklassen
Återigen tillbaka till individen. Jag anser att för att ett samhälle i det långa loppet ska fungera måste vi upphäva det klassamhälle som vi i tusentals år bibehållit. Vi säger att vi är moderna, vi säger att vi är mer högutbildade än någonsin tidigare, de mörka åren är över. Trots det lever vi efter en klasstil som är fruktansvärt gammal. Det kan inte fungera med att det finns två klasser som har extremt stora skillnader i förutsättningar, min mening är att det bör finnas en klass - en medelklass där alla står lika inför lagen, har liknande förutsättning, liknande inkomst, osv dessutom oavsett kön. Vi är redan på god väg att se till att mannen inte sätts före kvinnan, att mannen tjänar mer för samma jobb som en kvinna tjänar mindre på, eller att män i allmänhet ska styra samhället, varför ska det då vara så svårt att ta nästa steg till ett samhälle där vi står lika?
Kommunistiska tankar kanske ni säger då? Ja det kan jag erkänna, erkänna lika väl som att jag skulle kunna kalla mig feminist eller socialist, kalla det vad ni vill - det är det som tillslut kommer vara den form av samhälle där individen är lycklig och inte kommersialismen är det som styr oss. "Men kommunismen är något ont, det har aldrig fungerat, diktatorer!" Tre vanliga saker man ofta hör i samband med ordet "kommunism". Till saken hör att under den tid kommunismen var som störst och under utveckling rådde även stor oro i världen. Ser vi till ryssland kan man knappast säga att det var en lyckad form av kommunism, det var snarare en militärdiktatur - vilket också är så viktigt att påpeka - DET ÄR INTE ÄKTA KOMMUNISM! Inte är Kina ett äkta kommunistiskt land heller, inte på långa vägar. Vi har så dåliga erfarenheter av kommunismen för att länderna som försökt adeptera ideologin inte gjort det korrekt, länder som sats som dåliga föredömen för ideologin. Att därtill USA under alla år kört sin skräckpropaganda mot kommunismen har inte förbättrat läget.
Jag tänker inte gå djupare in på vad äkta kommunism är, det finns mycket bättre återgivet på andra ställen redan. Vad jag vill få fram är att det är ett nytt, ungt sätt att se på världen, bara demokratin tog fruktansvärt lång tid på sig att börja använda sig av, kommunismen är ny och kommer att i åter många år kritiseras.
Men det är inte radikal kommunism jag skulle säga att jag sympatiserar med heller direkt. Jag ser mig mer som någon som ser till individens behov och lycka - ett jämställt samhälle mellan företag, regering och kön är ett lyckligt sådant. Att tillämpa full liberalism eller att individen helt ska vara fri är något som vi är aldeles för tidiga i utvecklingen för att klara av ännu. Misstag mig inte på detta - det jag menar är helt enkelt att jag anser att individen behöver en stat, regering, ledare för att klara av sitt vardagliga liv. Se till Sverige idag t.ex. vi lider inte av att vi betalar skatt, får fri vård, sociala skyddsnät osv osv. Men det skulle kunna utvecklas och bli så mycket bättre. Man skulle behöva gå igenom allting grundligt och börja om på nytt. Vi skulle återigen kunna ha ett land ständigt påväg uppåt istället för att hamna på "okej" eller påväg nedåt.
Det finns mycket mera jag vill utveckla och säga om detta, tag mig på mitt ord när jag säger att det kommer mera om ämnet i framtiden. Tills dess får ni ha det så bra så hörs vi av snart igen, ge gärna feedback, vad anser du? Är tankarna om ett jämställt samhälle dött? Kan en medelklass upprättas och låg och överklass avskaffas helt?
Mvh Robert
Prenumerera