Man har suttit i runt 5 timmar i en sal och skrivit frenetiskt, försökt komma ihåg allt som tagits upp under de oftast långa kurserna – för att sedan lämna in arbetet och få känslan av att man äntligen är ledig. Helgen efter blir alltid som ett vakuum där man faktiskt oftast inte har några som helst ”måsten” eller ärenden, man kan bara slappna av med t.ex. nya Mass Effect 3 i lugn och ro. ;)

Mvh Robert

Jag och min sambo brukar ibland efter att studiebidraget ramlat in på kontot besöka en billigare restaurang här i Östersund, Volos. Grekisk-inspirerad med en varierande meny som bland annat erbjuder en underbar suflaki. Oftast som student är det dock det billigare alternativet som främst hägrar, pizzorna. Jag tror nog att Volos har utan att överdriva bland Jämtlands godaste pizzor och måste varmt rekommendera dem för någon som passerar Östersund sugen på en billig måltid.

Vi ska faktiskt ut ett sällskap om fyra ikväll där den får inledas med ett besök på ovan nämnda restaurang – förmodligen för att fortlöpa till ett besök på The Bishops Arms.

Mvh Robert

Det är fantastiskt vad lite rengöring med en trasa, skokräm i rätt nyans och en omgång av skoborsten kan göra med till och med ett par budgetskor som fått slitas rejält under vintern. Från att ha vart grådaskiga till att få en skinande yta igen och se ut som nya. En behandling som jag måste försöka komma ihåg att genomföra regelbundet även för dessa framöver. Även om de inte kommer att hålla lika länge som ett par i bättre kvalité så lär de i alla fall få behålla lite av sitt utseende under levnadstiden.

Bild tagen med mobilen så kvalité därefter, man ser dock i alla fall skillnaden på den vänstra där putsningen påbörjats i jmf med den högra ännu oputsade skon.

Mvh Robert

Alan Wake är en framgångsrik skräckförfattare som har utefter väldigt verklighetstrogna drömmar skrivit sina böcker – men på senare år drabbats av skrivkramp vilket tär på förhållandet till hans hustru Alice. För att komma ifrån gamla miljöer och ta en semester från allt reser paret till en vad det verkar, en liten idyllisk by vid namn Bright Falls. Dock spårar semestern snart ur då Alice mystiskt försvinner och Alan kastas in i en livs levande version av sina mörka drömmar.

Spelet börjar bra där man direkt hoppar in i en av Wakes skruvade drömmar som legat till grund för hans böcker. Man leds genom ett landskap jagad av skuggan av en liftare man av misstag råkat köra ihjäl tidigare. Grafiken hänger med bra ännu idag och spelet ser riktigt bra ut, speciellt vad gäller ljuseffekter. Ansiktsanimationerna är godkända, men långt ifrån vad vi fått se i spel som LA Noire, jag tycker att man i alla fall bör ha kunnat fixa läppsynkroniseringen fullt ut till PC-versionen. Bilden placeras över Wakes vänstra axel vilket i de flesta fall fungerar väldigt bra och ger en filmisk känsla, likt den i The Witcher – men kontrollerna kan även bli klumpiga i vissa fall, speciellt när man försöker springa rakt framåt och måste vrida kamera till ett perspektiv som inte känns naturligt.

Menyerna är snabba och avskalade läs konsolifierade – inget negativt dock i detta fall utan ger en tumme upp för det då det passar genren. Inställningarna för grafik och ljud följer samma enkla mönster även dem och erbjuder det vi idag ser som grundläggande i ett spel. Med allt på max så ser spelet som tidigare nämnt bra ut, spelet har stått sig bra sedan 2010.

Jag har som sagt bara avverkat ca en halvtimme hittills av spelet men hittills är jag imponerad såväl av berättelsen som känslan och musiken/filmsekvenserna. Bra gjort av Remedy att även om det är några år för sent, tillslut ge oss på PC möjligheten till att spela en av de bästa spelen inom denna genre.

Robert Roos

Östersund är nog utan att överdriva det finaste ställe jag både sett och bott på i Sverige, av många anledningar. Staden omges av vacker natur med berg som böljar fram i horisonten och Storsjön som allting häruppe lutar ned mot. Under sommartid sträcker sig en nästan skärgårdslik vy från hamnen i Östersund ut sig över Frösön bort mot viken i Brunflo och under vintertiden gnistrar hela landskapet av morgonfrosten. De gamla byggnaderna från regementstiden har nu förvandlats till ett universitetscampus beläget på toppen av stan. Från Frösön kan man se fjällen sträcka sig utefter horisonten och från viken i Brunflo kan man se Marieby vackert breda ut sig i det idylliska läget. Det är svårt att med ord förklara, det måste upplevas under rätt förhållanden.

Jag kommer sakna Östersund under de månader jag lämnar staden och universitetet för att gå ut på praktik under ett halvår, förhoppningsvis inom psykvården. Hade någon sagt till mig för ett par år sedan att jag skulle flytta till Östersund hade jag nog skrattat åt personen. Norrland, Östersund – aldrig. Men staden har en charm och en speciell känsla få andra i Sverige kan skryta med. Jag börjar förstå varför så många som tar sig hit väljer att stanna.

Jag har till och med trots att jag alltid hatat vinter och snö börjat att, gilla är fel ord, men tycka att den är helt okej – likaså kylan och den karakteristiska blåsten från Storsjön. Men för att återgå till inläggets första rader så känns det dock som att nu kan det faktiskt få ta och börja lätta upp lite och bli vår, varmt och balkongvänligt igen. Det behövs, inte minst för att pigga upp lite och ge en extra kick inför resterande veckor av vårterminen.

Robert Roos

Just nu är det förmodligen ICS-baserade ROM:s som är det som lockar mest, tillsammans med MIUI. Jag har själv nyligen gått från MIUI 2.x.x till CM9 som är just en ICS-baserad ROM, kan inte annat än att varmt rekommendera den!

Flashningsprocessen är enkel, allt du behöver göra är att följa dessa steg:

1. Roota din enhet och installera CWM
2. Starta enheten i återställningsläget med 3-knapps-kombinationen
3. Gör en Nandroid backup
4. Gör en wipe (wipe data/factory reset + wipe cache partition)
5. Installera ROM:en från ditt interna minneskort genom CWM
6. Installera Google Apps
7. Gör en wipe igen
8. Starta om och nu kör du ICS på din Galaxy S

Exemplet är inte utan grund, vi kan idag på DN.se läsa om Eva som opererade in ett implantat i käken. När hon fortfarande efter ett år led av smärta från detta implantat lades in för hjärtklappning – något som skulle leda fram till att hon sedan begärde ut papper på vem som läst hennes journaler. Det visade sig att man i koppling till att hon lagts in för hjärtklappning fått sin gynekologjournal läst inte mindre än 27 gånger, käkkirurgen var en av dem som läst den.

Jag kan förstå att man som läkare vill vara noggrann i sitt utredningsarbete, men man bör ju givetvis även avgränsa sig till det som är relevant. I fallet ovan känns det långsökt att Evas journal från ett något år gammalt gynekologbesök skulle ha koppling till hennes smärtor efter implantatoperationen. Så hur ska vi se till att sådant här inte kan få förekomma i vården?

Jag tror att frågan är ytterst svår att besvara då det skiljer sig såpass stort från fall till fall. Det är omöjligt att förutspå vilka journaler som i framtiden kan bli relevant i behandlingen av en patient – istället bör man om man har journaler man anser vara känsliga istället spärra dessa själva. För detta, likväl som att begära ut journaler är en rättighet varje medborgare har. Man bör alltså bli tydligare i sin information till patienten och förklara vilka rättigheter denne har och synliggöra dem.

Systemet i sig är annars inte dumt på något sätt då det både effektiviserar arbetet, såväl som att saker som patienten glömt nämna som kan vara relevant till fallet kan återfinnas i detta journalsystem. Problemet är hur det kan användas och det bör tydliggöras för patienter som av olika skäl vill spärra tidigare journaler. Dessutom åligger det självfallet vårdpersonal att sålla ut journaler som saknar relevans till aktuellt fall, söker man för ett brutet ben kan man lätt sålla bort journalen för tandläkarbesöket -02.

Källor: http://www.dn.se/sthlm/kakkirurgen-laste-evas-gynjournal & http://www.dn.se/sthlm/nu-valjer-fler-att-sparra-sina-sjukjournaler

”Hen” är alltså det uttryck man väljer att använda när man pratar med och om barnen, med syfte att neutralisera könen och därmed könsskillnaderna. Att man inte sätter pojkar respektive flickor i av samhället inövade system och normer – att de istället själva får placera sig som de vill.

Självfallet så är min ståndpunkt i det hela att det är en frisk fläkt i debatten med kritik och jag håller också helt med Elise i kritiken. Jag tycker att hon är inne på helt rätt spår rörande den förvirring som kan uppstå under utvecklingsfasen för barnet. Under barnets tidiga år handlar det inte alls om det man vill genom ”hen” förhindra; könsskillnader som sedan leder till olika former av diskriminering. Det är snarare ett uppmärksammande, precis som artikeln tar upp – för att inte bli ett ”mellanting”, ett steg mot att bli vuxen.

Jag tycker att det är mycket oroande att en ideologi ska få ett sådant starkt grepp i samhället, att den börjar anses som vetenskap snarare än hanteras som just vad det är – teorier och idéer. Detsamma gäller inom den akademiska världen där genusperspektivet bör vägas in, men men bör också tydligt påvisa vart gränsen mellan teori och vetenskap går. Det är fel att se på människan som könsneutral då vi vare sig är det rent biologiskt eller psykiskt. Jag har själv läst en del genusvetenskap i och med att det ingår i min utbildning, jag sträcker mig så långt som att förstå den och ta till mig de bra metoder den kan ge för hantering av människor. Men vänder mig helt mot att vi är likadana skal, jag tror snarare på att varje människa är unik och bör behandlas som det också där vissa samhälleliga normer vad gäller kön, snarare fungerar som en stöttepelare i uppväxten än något hämmande.

Däremot är det otroligt viktigt att påpeka att det är skillnaderna som sedan på samhällelig nivå skapas utefter kön, sexualitet etc. är det vi måste arbeta med. Självfallet ska man kunna vara den person man själv vill fullt ut, det ska inte finnas skillnader i löner, bemötanden eller vad vi nu än tar som exempel. Men det är inte samma sak som att placera våra barn på ett dagis där de behandlas som könsneutrala.

Källa: http://www.dn.se/nyheter/sverige/kritiker-hen-gor-barn-forvirrade

Men inte bara det, överlag så känns UI:et på Androidappen efter i utvecklingen om man jämför med hur det ser ut på iPhone. Jag tänker bland annat på att vi fortfarande saknar funktioner för mappar, album art, sökningen för nya låtar, album och artister är under all kritik samt att den lider av barnsjukdomar såsom tvingade stängningar och dåligt flyt i vissa menyer. Mest irriterande är förmodligen att synkningen ibland fungerar uruselt då den plötsligt kan bli osynkad och ta bort alla låtar man haft som spelbara i offline-läget. Irriterande om man sitter på en 10 timmars bus/tågresa utan möjlighet till uppkoppling.

Jag kommer givetvis att fortsätta använda mig av Premium, men känner ändå att man inte bör göra skillnad på kund och kund när Androidenheter faktiskt säljer i större skala tom än vad iOS-baserade enheter gör.

Det var just detta jag i mitt tidigare inlägg ville säga och nu kommer konkreta exempel på det också. Det går inte att avveckla en källa som kärnkraft idag utan att ha en annan att falla tillbaka på, en annan i detta fall som inte bör vara något annat än förnyelsebar och miljövänlig. Alltså motsatsen till vad kolkraften är. För en längre förklaring av mitt resonemang refererar jag till tidigare inlägg återigen, men understryker just hur korkat detta är och att det går helt emot den linje man fört att minska utsläppen i världen.

Kolförbränningen står idag för 1/3 av de totala koldioxidutsläppen, det skulle m.a.o. innebära en enorm skillnad om man kunde minska dessa. För att citera artikeln på SvD.se

Globalt släpptes det ut cirka 564 miljoner ton mer koldioxid under 2010 jämfört med 2009. En ökning med 6 procent. Det visar siffror från Carbon Dioxide Information Analysis Center (CDIAC) på U.S. Department of Energy (DOE).

Enorma ökningar istället för sänkningar, visserligen till följd av den industrialiseringsboom Kina och Indien haft – men oavsett land är det en fråga som berör oss alla. Vad hände med alla mål om att minska de globala utsläppen?

För att avrunda tycker jag det är ytterst pinsamt att det är Vattenfall som driver dessa kolkraftverk i Tyskland, speciellt när du och jag som skattebetalare är delaktiga i detta.

Bredband är idag skulle jag säga minst lika viktigt som att ha tillgång till telefon eller radio. Inte minst är det viktigt i just mindre samhällen, av den anledningen att även alltfler bankkontor, postkontor, affärer etc väljer att stänga för att istället förlägga sin verksamhet i större städer. Alternativet blir här bland annat internetbank och webbhandel, bra alternativ – men som även dessa nu riskerar att försvinna.

För låt oss vara realistiska med detta mobila bredband. Jag bor i den största staden i Jämtland och inte ens där fungerar det mobila bredbandet fullt ut. Ofta drabbas man av låga hastigheter, ofrivilliga frånkopplingar – för att inte tala om de få operatörer som ens fungerar. Självfallet finns det precis som vilken annanstans som helst även folk i glesbygd som såväl behöver som vill ha snabbare uppkopplingar med låg ping – detta kan man glömma helt enkelt.

Jag förstår hur det kan låta bra när man tar beslutet nere i Stockholm, Malmö, Göteborg, vilken större stad i Sverige som helst. Trådlöst internet är inte dåligt, där det väl fungerar. 4G är t.ex. fantastiskt, höghastighetsbredband utan sladdar, lätt att ta med sig dit man ska. Tyvärr för de som lever i verkligheten och inte bor i en större stad finns dock vare sig 4G eller 3G, faktum är att det på många håll år 2012 i Sverige finns zoner som knappt har täckning. Tänker bara på sträckan Mora -> Östersund jag ofta åker med buss och inlandsbanan, tack gode gud att inget hänt efter den vägen – för där är det enda tillgängliga numret 112, i bästa fall.

I artikeln kan man också läsa att det är områden som dessa, fast förmodligen ännu avlägsnare på många håll än de utan täckning på vägen mellan Mora -> Östersund som förlorar möjlighet till bredband och telefoni. Jag finner faktiskt inte ord för hur långt vi backat i utvecklingen när nu vissa, upprepar, 2012, skall sitta utan möjlighet till kommunikation. Uppemot 15 – 20% av de 150 000 som blir utan linor kommer att kunna använda sig av mobil telefoni och i bästa fall 3G (på låga hastigheter), resten då? Är detta framtiden?

Det är inte bara att svika befolkningen på landsbygden, utan det är också ännu en dödsstöt mot livet utanför storstäderna. Jag vet inte vad den största bakomliggande faktorn till detta är, egoism förmodligen. Personligen har jag inget intresse av att bo utanför en stad, Jämtland t.ex. i all ära – så länge det är i Östersund. Men för den delen förstår jag de som vill bo på sidan om och respekterar det, två ord man idag inte verkar förstå innebörden utav när vinstintressen styr. Det blir rentutav äckligt beteende när man kan läsa att de skattepengar vi betalar för att få tillgång till bland annat telefoni och bredband, uppenbarligen inte hamnar där de ska. Ta denna artikel från september förra året som ett exempel: http://www.svd.se/naringsliv/it/halv-miljard-till-bredband-pa-landet_6436528.svd. En halv miljard har avsatts från regeringsnivå till Telia för utbyggnad av bredbandsnätet. Idag läser vi alltså att det istället blir som så att det dras in på nätet istället, vart tog pengarna vägen och vilka är det som överprioriteras?

Det är sådant här som får mig att se rött, får mig att själv vilja bli politiskt aktiv annat än här i textform. Något är fel, vi behöver en förändring.

Är det detta man syftar till inom Alliansen när man pratar om att bygga ut och utveckla en ren och hållbar energikälla inför framtiden, att minska de skadliga utsläppen och göra vår natur renare?

Jag är väl medveten om att även kärnkraften har sina nackdelar, givetvis. Miljön påverkas negativt även från denna källa av energi, skillnaden är att vi kan ta hand om och bevara utsläppen där de inte gör skada i framtiden. Något vi vare sig kan i dagsläget (inom rimlighetens ramar) eller ens verkar tänka på när vi istället låter oljekraftverken få slå igång. Skandal tycker jag och ett slöseri såväl med skattepengar som onödiga utsläpp i en redan hårt testad natur.

Det handlar inte om att vi på något sätt bör införa kärnkraft som vår primära energikälla, men det handlar om att försöka att minska de skadliga utsläppen så mycket som möjligt. I och med att vi kan idag bokstavligen begrava utsläppen kärnkraften ger, så köper det oss tid att hinna utveckla och bygga förnybara energikällor under tiden. Fortsätter vi däremot med att släppa ut enorma mängder växthusgaser som går rakt ut i natur och atmosfär, finns det inget vi kan göra för att reversera effekten. Därför kommer så länge vi inte fullt ut kan leverera den el som samhället kräver genom förnybara energikällor, kärnkraft vara den energikälla jag primärt förespråkar och hoppas på ersätter kol, olje eller andra betydligt skadligare sätt att utvinna energi på.

Tycker att det på den svenska marknaden kan vara svårt att hitta ett par ”okej” budgetlurar, in ear. Är i vanliga fall lite av en audiofil, likaså vad gäller bild. Ser det inte bra ut ser man problemet hela tiden, låter det inte perfekt – hör man felet hela tiden. Självfallet så är detta ett problem om man som nu behöver ett par lurar som lite ”slit och släng”, till gymmet etc, vi pratar riktiga i-lands problem här alltså! Men det blir faktiskt en stor omställning när man ska gå från de ordinarie lurarna, till ett par billigare in ear för en stund.

Dock har jag nu hittat ett par på den amerikanska marknaden som enligt flertalet recensioner ska vara väldigt prisvärda: Philips SHE3580. Kom över ett par av dessa för ~100:- ungefär med frakt, så får se när de anländer från landet i väster hur bra de de facto är. Jag hoppas de ger en okej ljudbild i alla fall, så man slipper det i-landsproblemet. ;-)

Mvh Robert