0

Den långa comeback posten

Hej!

Ni vet hur det är, man skjuter upp bloggandet när allt annat sliter i en och tar all vaken tid. Man tänker sedan att, jag kör ett långt inlägg nu där jag summerar lite av allt som hänt. Men kommer någonsin det där inlägget?

För min del tar det alltid stopp efter 1/3 ungefär. Sedan känner jag bara att det känns orelevant på något sätt. Vad spelar det för roll om jag delar med mig och diskuterar saker som redan ligger bakom oss i tiden och som inte är direkt viktiga.

Nu finns det även viktiga saker jag skulle kunna ta upp till diskussion, Utöya är ett exempel på detta- där många av våra norska SSU-kamrater brutalt skjöts till döds. Men jag känner också att ämnet redan diskuterats så friskt, behandlats så djupt i media att det för min del räcker nu. Att låta familjerna få sörja sina förlorade och att inte ge Anders den uppmärksamhet han önskar.

Jag skulle kunna skriva om flytten upp till Norrland och hur det nya universitetet och allting är, men jag känner att nu när tiden finns igen (som alltid under höst, vinter och vår). Så kommer allt det att successivt tas upp under kommande inlägg.

Jag deklarerar istället här i ett kortare inlägg att jag är tillbaka igen, inne på bloggens fjärde, snart femte år.

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Share on RedditShare on TumblrEmail this to someone