Film, musik och spel

0

Axwell /\ Ingrosso

Postad den av Robert Roos

En riktigt intressant dj-duo att hålla ögonen på under resten av 2015 är helt klart Axwell och Ingrosso. De flesta känner säkert igen dem från trion Swedish House Mafia, där även Steve Angello ingick. Efter uppbrottet verkar det som att Axwell och Ingrosso inte var tröttare på varandra än att de genast började producera och DJ:a ihop igen.

Och bra går det. Senast förra veckan headlineade de lördagen på Ultra Music Festival i Miami, med ett set som jag måste säga var bland det bästa jag hört från dem någonsin; både som solo-DJ:s och i SHM.

Det kanske viktigaste av allt dock är ju vad de faktiskt trycker ut i musikväg och där har det sett enormt positivt ut sedan slutet av 2014 fram till nu. Inte minst har låtar som ”Something New” och nya ”On My Way” skjutit upp i toppen på alla listor- välförtjänt då de rent musikaliskt ligger på Aviciinivå. Givetvis har man haft bra draghjälp, Salem Al Fakirs bidrag är inget annat än klockrent och ger tracksen det där som fungerar både på scen och i lurarna.

Det ska bli riktigt intressant att se hur de fortsätter att utvecklas, jag har som bekant (kanske) aldrig vart ett enormt fan av SHM. Eller rättare sagt, musiken de tryckt ut, som DJ:s var de väl utan tvekan en av världens bättre. Men med Angello borta och vad som verkar vara helt ny energi och kreativitet låter Axwell och Ingrosso bättre än de gjort på många år och jag hoppas det fortsätter så.

Kan passa på att tipsa om vad jag antar blir deras nästa singel att släppas under våren/sommaren: https://soundcloud.com/warley-aveiro/axwell-ingrosso-sun-is-shining ”Sun Is Shining”. Låter riktigt riktigt bra och det känns som att det finns potential för den att slå igenom hårdare än någon av deras redan släppta singlar gjort.

0

Say Lou Lou – Lucid Dreaming

Postad den av Robert Roos

Förra året skrev jag ett inlägg om Svensk-Australiensiska duon Say Lou Lou och tipsade om att de var värda att hålla kvar i minnet. Nu har de i veckan släppt sitt debutalbum ”Lucid Dreaming” och givetvis var förväntningarna skyhöga. Har de infriats? Utan vidare.

Albumet fortsätter i samma spår som tidigare singlar, genren är i huvudsak pop/drömpop. Något som växt sig stort och nästan redan haft lite av sin peak här i Sverige. Det nyskapande ligger alltså inte i fokus, däremot är det en finslipning och ett verk som rakt igenom trillar in som ett av de bästa i genren just nu.

Jag tror att det som är bidragande till albumets genomgående höga kvalité; är duons perfekta matchning av varandras röster. Vilket kanske är föga förvånande som duon består av enäggstvillingar. Detta i kombination med att de lyckas hålla en konsekvent ljudbild och känsla.

Helt klart en kandidat för årets bästa svenska album inom pop/drömpopgenren.

Bästa spår

  1. Hard For A Man
  2. Angels (Above Me)
  3. Beloved

0

2001: A Space Odyssey

Postad den av Robert Roos

Nästa steg i processen att få upp lite snygga tavlor på väggen hemma, efter bland annat en tavla modell större med Interstellar, blir givetvis en med 2001: A Space Odyssey. Dock fanns det inte så många bra bilder i posterformat att få tag på, de flesta verkar vara inskannade gamla posters, med kvalité därefter.

Hittade en jag gillade tillslut, som var i dåligt skick dock. Men nöden har ingen lag, gav mig på ett försök till att restaurera den och tycker att slutresultatet blev riktigt bra. Nu ska den iväg till print bara och ram fixas.

Om någon annan vill ha bilden framöver så maila eller kommentera här så kan jag skicka den, då upplösningen är såpass hög är filstorleken därefter ~200MB.

Före

2001-poster-old

Efter

2001-PosterSmall

1

Say Lou Lou

Postad den av Robert Roos

För ett tag sedan upptäckte jag en ny grupp, eller rättare sagt duo som förtjänar lite mera uppmärksamhet. Say Lou Lou, som faller under ”drömpop” genren. Duon som är svensk-australiensk har tydligen redan haft rätt stora framgångar och som det ser ut har ett bra momentum. Vilket inte är så konstigt, det konstiga är snarare varför man (eller jag i alla fall) hört så lite om dem.

Spontant, kanske lite tack vare deras drömpop, kände jag ABBA 2014. Men det är inte en helt rättvis jämförelse när man lyssnare lite noggrannare, vare sig för Say Lou Lou eller ABBA. Men visst finns det lite ändå som för tankarna dit, såväl musikvideos som den jag länkar in nedan. Som det faktum att de samarbetat med Janne Kask- men även Joakim Berg, vilket jag tror kan bli ytterligare ett rejält lyft för gruppen.

Blir intressant att se hur det går för dem samt hur deras kommande album blir. Definitivt en grupp värd att lägga på minnet i alla fall!

0

Interstellar

Postad den av Robert Roos

Jag blev smått chockerad över att Interstellar passerat helt under min radar. Är sedan många många år tillbaka ett stort Nolan-fan och är av uppfattningen att han till dags dato inte skrivit/regisserat en enda dålig hollywoodfilm. För er som kanske inte är bekanta med namnet Christopher Nolan, så är det mannen bakom bland annat Batman trilogin med Bale (ännu en stor favorit), men också Inception med flera.

Hans senaste projekt är filmen Interstellar, som ger gåshud bara av castinglistan http://www.imdb.com/title/tt0816692/.

Kika in den officiella trailern för filmen nedan. Jag tror inte det är frågan om det blir en bra film, utan om det blir Nolans hittills bästa verk.

0

Lana Del Rey – Ultraviolence

Postad den av Robert Roos

Under förra veckan kom då äntligen Lana Del Reys nya album Ultraviolence ut, efter ett gap på flera år efter hennes debutalbum Born To Die. Personligen sätter jag Del Rey i samma fack som bland annat Lykke Li och Kent- man vet att man får en kvalitetsprodukt med få, om några, sämre låtar.

Ett löfte som infrias i Ultraviolence utan vidare.

Likt Born To Die fortsätter hennes nya album i samma dystopiska ton, även om fokuset skiftat aningen här och snarare känns mera utlyft till kortare berättelser kring LA än henne själv. Missförstå mig inte här, Del Rey kanske utgår från sig själv- men med, låt oss kalla det artistisk frihet.

Låtar som Ultraviolence, Shades Of Cool, West Coeast, Sad Girl, Fucked My Way Up To The Top och Money Power Glory står verkligen ut och är alla fantastiska spår. West Coast är nog min favorit och har vart så ända sedan singeln släpptes för ett par månader sedan nu, låten som även har en tillhörande riktigt bra musikvideo jag länkar in nedan.

Jag tycker att det är både svårt och i många fall väldigt missvisande att jämföra nya album med tidigare. Men det känns ändå relevant i detta fall då förra albumet i mina ögon rakt igenom var komplett och inte hade en enda låt som inte passade in, eller rentutav var dålig. Utan tvekan 2012 bästa album.

Ultraviolence då.

Det är ett riktigt bra album, fem av fem. Men konkurrensen i år är faktiskt helt sjuk. Så många bra artister som släppt enormt bra plattor, förmodligen gör det också att Ultraviolence kanske inte smäller lika högt som jag känner att det borde gjort, speciellt då jag sett fram emot albumet en längre tid. Del Rey är en av mina absoluta favoritsångerskor/låtskrivare.

Men Lykke Li behåller fortsatt platsen som nummer ett detta år. Hennes album är precis lika komplett som Born To Die var för 2 ½ år sedan, där Ultraviolence är aningen för spritt på sina håll och rent subjektivt har en del låtar som inte är riktigt 100%.

Oavsett, ett toppalbum och rekommenderar det varmt!

0

Hotet mot Spotify

Postad den av Robert Roos

Började fundera lite kring häromdagen vilka hot som finns mot Spotify, då en rätt stor grupp nyligen valt att inte släppa sitt album vid just nämnda tjänst. Att en artist väljer att inte göra det, är knappast något som Spotify står och faller med. Däremot finns en ökad hotbild från ett företag som länge, likt Kung Midas, gjort guld av allt de rört vid. Apple.

Problemet som jag ser det för Spotify och som bör oroa dem, är bland annat Apples uppköp av Beats för ett par veckor sedan (http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/apple-koper-beats_3610002.svd). Beats som inte bara levererar hörlurar, utan även just en streamingtjänst för musik.

Inte bara får ingenjörer och designers på Apple hugga tag i streamingtjänsten, men med en redan annan enormt stor tjänst i ryggen, iTunes- byggs för första gången ett riktigt hot upp mot Spotify.

Vilket tar mig tillbaka till artister som väljer att inte släppa sina album vid Spotify, men har släppt dem genom iTunes. Plötsligt sitter Apple inte bara på två stora tjänster (jag förmodar skall sammanfogas till en stor), utan även en fördel i att artister föredrar att ge ut sina album på releasedagen direkt genom Apples tjänster.

Återigen, idag är det inte ett problem egentligen då de flesta vettiga artister släpper sina album på releasedagen även på Spotify. Men börjar en trend ta fart, speciellt genom lite ekonomiskt stimuli från Apples håll- finns problem för Spotifys modell.

En möjlig lösning på detta för Spotifys del skulle exempelvis kunna vara att höja prenumerationskostnaden- för att på så sätt kunna trycka ut mera pengar till artisterna. En annan att försöka likt iTunes börja erbjuda en bättre lösning för att köpa album/låtar.

Bådadera dåliga i mitt tycke. Är nog en hel del att fundera på framöver för dem, tyvärr.

0

I Förhållande Till

Postad den av Robert Roos

Den svenska gruppen Den Svenska Björnstammen har haft en form av hatkärlek från mitt håll. Från att inte ha stått ut med dem, blev jag faktiskt lite fast efter deras spelning på Peace & Love för ett par år sedan. Det är sån där musik som är skön att lyssna på, skön att ha gå i bakgrunden när man arbetar, eller när man kör bil.

Upptäckte häromdagen av en slump att även de släppt en ny platta under detta musikaliska toppår 2014. Albumet med titeln ”I Förhållande Till” anländer med 13 spår på totalt 35 minuter, med samma musikaliska ton som i föregående album. Det är musikaliskt uppåt men textmässigt nedåt i känsloregistret- en bra blandning tycker jag.

Personliga favoriter från nya skivan är låtar som ”Som Vanligt”, ”Hatar Allt”, ”Evig Lycka” och ”I Förhållande Till”.

Helt klart värt att spana in, som vanligt länkar jag in plattan nedan!

0

Sabaton – Heroes

Postad den av Robert Roos

Sabaton har idag släppt sin nya platta ”Heroes” på Spotify. Ett band jag följt sedan barnsben och som för ett par år sedan släppte sin bästa platta hittills ”Carolus Rex”. Givetvis har förväntningarna vart rätt höga inför även denna platta, om än snäppet mindre än vanligt- kanske beror det på den enorma konkurrensen från andra artister och deras fenomenala album detta år.

I alla fall, plattan är nu ute och efter en första genomlyssning så tycker jag att den är helt okej. Spår som Inmate 2859, To Hell and Back, Smoking Snakes, Hearts of Iron med flera är riktigt bra. Men rakt igenom ligger skivan som förväntat en bra bit efter hur bra Carolus Rex var. Litet utav en orättvis jämförelse också kanske, då deras upplägg och tanke skiljer sig åt. Där Carolus Rex mera fokuserade på en sammanhållen berättelse om Karl XII uppgång och fall, fokuserar Heroes som namnet antyder, på en rad olika personligheter. Sammanhållningen blir således mindre- men jag tror också att det kan vara en skiva som växer på en allteftersom.

Som alltid tror jag även att skivan kommer att göra sig riktigt bra live, där Sabaton för övrigt alltid gör sig som bäst.

0

Mando Diao – Aelita

Postad den av Robert Roos

I veckan släpptes även Mando Diaos nya album ”Aelita”. Det är ett stort steg mellan deras tidigare album där de tolkade Gustaf Fröding och detta, vilket är positivt i min mening.

Har tidigare nämnt att även om plattan ”Infruset” var bra och hade en del riktiga topp-spår, klickade den inte fullt ut hos mig. Har alltid föredragit den mera brittiskt / rockiga tonen de hade i albumen ”Give Me Fire” och speciellt ”Bring ‘Em In” framför den man hade i Infruset.

Aelita är lite av en hybrid mellan deras tidigare rockigare sound och ett mera melodiskt och elektroniskt sound. En riktigt bra blandning visar det sig, som passar dem perfekt.

Låten ”Black Saturday” från nya albumet är som lite kuriosa den låt jag lyssnat på flest gånger de senaste 6 månaderna enligt min Last.fm.

Plattan finns på Spotify nu, länkar in den nedan, lyssna!

0

I Never Learn

Postad den av Robert Roos

Under nästa vecka släpper Lykke Li sitt nya album ”I Never Learn”. Ett album jag sett fram emot under en väldigt lång tid, vad passar då bättre än att det redan smygsläppts och finns tillgängligt nu på Spotify?

Vågar nog säga att det här kan vara årets svenska album, tror det blir svårt ens för Kents nya album att toppa det.

Lyssna själva, det är fantastiskt bra!